Hej!

Ingen hälta, inte varm. Helt perfekt!!! Jag vill bara skrika av lycka. Det känndes som om jag halkade ner i ett mörkt hål när jag såg att han var halt, men nu har jag äntligen lyckats kravla mig upp igen. Känns helt fantastiskt! Det är inte mycket som får mig att känna mig nere, men om det händer något med ponnyn...det finns inget värre. Man går och undrar hur de har det hela tiden. Att vara i skolan är hemskt! Man kan inte se hur de har det och man kan inte göra något åt det som eventuelt kan hända. Nej, usch! Jag vill inte ens tänka på det. Nu har jag en frisk ponny och då känner jag mig på topp igen.

 

Direkt när jag såg att han inte haltade bestämde jag mig för att gå en promenad. Så att han skulle få sträcka på benen efter boxvilan (vad det gjorde skillnad, om jag inte hade satt han på boxvila hade han säkert varit halt idag igen!!) Evelina följde med och skulle ta lite kort, men det var något med hennes kamera så hon kunnde bara ta typ 5 kort. I alla falll gick vi en liten bit. Han var extremt taggad (undrar hur det går med ridningen imorgon) och på hemvägen kom det en annan häst från ett annat stall som han absolut skulle hänga med till varje pris, haha. Han travade bedvid mig där jag gick, ibland galopperade han ibland gjorde han skänkelvikning och öppnor. Den lilla ponnyn, hehe! Han kan och vill visa det så att han ska få komma hem och gå ut i hagen. Han får mig att skratta i alla situationer! :)

 

Han fick även gå ut i hagen. Fast ensam. Jag vet inte riktigt om jag vill att han ska gå med andra hästar. Han skadar sig ju då. Han klarar sig utmärkt själv och har nästan alltid gått själv, men jag vet inte. Han ska i alla fall få gå ensa ett tag så skadan läker heeelt innan han går och busar med de andra hästarna. Det första han gjorde när han kom ut var att rulla sig, ordentligt, där som det är som mest lera. Haha, han gör allt för matte!

 

/Elin