Hej! Förlåt för väldigt dålig uppdatering från min sida senaste dagarna, har inte haft så mycket tid över för bloggen... Både idag och igår så har jag ridit, i halsring dessutom! Det är superkul verkligen, men vi har tränset på för säkerhetsskull nu i början iallafall. Jag tror att Poppan tycker det är riktigt kul och framförallt bekvämt att bli riden i halsring, hon känns mer avslappnad. Ett lite långsiktigt mål (eller väldigt långsiktigt) är att till slut kunna få till en riktigt fin form med fantastiskt steg utan att behöva tränset, med bara halsringen. Sen skulle vi åka iväg på massor av dressyrtävlingar och visa att det faktiskt går utan massor av skarpa bett osv. Fatta vad coolt alltså!  Jag tror att man skulle få en mer harmonisk häst som var mer arbetsvillig om man inte tvingar hästen att göra som man vill, det finns alltför många exempel på folk som drar och sliter i sina hästar (jag säger inte att jag är perfekt, ibland tänker man sig inte för man jag skulle aldrig slå Poppan så att hon fick ont). Man vill ju liksom att hästen ska göra som man vill för att den faktiskt vill det, och inte för att den får ont annars. Nu när vi ändå är inne på åsikter om hästhantering, tänkte jag bara ta upp lite av mina tankar om ledarskap också, lite fort bara. Självklart eftersträvar jag att vara en trygg ledare som är accepterad av min häst. Men om jag ska övertyga henne om att jag är en bra ledare måste jag ju själv först hitta mig själv och känna att jag är en bra ledare. Man kan inte övertyga någon om något man själv inte ens tror på. Man kan aldrig ljuga för en häst. Aldrig. Man kan aldrig dölja till exempel sin rädsla för en häst, man kan låtsas att man inte är rädd men hästen känner att man är det ändå. Jag tycker det är jätteintressant med hästars kroppsspråk och kommunikation som ni märker, lite flummigt kanske hehe... ;) Kände att detta blev ett lite rörigt inlägg, nästan som ett miniåsiktsinlägg mitt i allt... ^^Jaja, nu över till dagens ridpass!