Hej!

Det känns lite som om det är så ibland. Om hästen känns heeelt fantastisk, så pajar såklart min rygg. Idag har jag inte ens varit i stallet och ridit, men min rygg känns som om den har gett upp för tidigt. Det brukar hända efer lite ridning. När jag har ont i ryggen kan jag nämligen inte stå upp helt vanligt utan att det känns som om det är knivar i den. Jag står inte ut nu! Jag vill inte ha ont i ryggen nu, eller egentligen vill jag aldrig ha det. Men den här gången kom det vid helt fel tillfälle. Jag vill ju rida nu.

 

Ja, det blir ju inget stall idag, bara ligga hemma på soffan och vänta på bättre tider. Det är så tråkigt att bara vara hemma! Jag förstår inte vad jag gjorde de dagarna när jag inte hade häst varje dag. Kan inte tänka mig en dag utan stall, det är nog därför det är så jobbigt för mig att stanna hemma. Det krävs faktiskt ganska mycket för att få mig att inte gå till Nibbe. En dag utan honom känns som ett helt år.

 

Ida ska få rida eller promenera honom idag. Om hon hinner. Mamma får fixa stallet.

 

/Elin

Vi börjar med dissar:

 

 

Hej!

Ingen hälta, inte varm. Helt perfekt!!! Jag vill bara skrika av lycka. Det känndes som om jag halkade ner i ett mörkt hål när jag såg att han var halt, men nu har jag äntligen lyckats kravla mig upp igen. Känns helt fantastiskt! Det är inte mycket som får mig att känna mig nere, men om det händer något med ponnyn...det finns inget värre. Man går och undrar hur de har det hela tiden. Att vara i skolan är hemskt! Man kan inte se hur de har det och man kan inte göra något åt det som eventuelt kan hända. Nej, usch! Jag vill inte ens tänka på det. Nu har jag en frisk ponny och då känner jag mig på topp igen.

 

Direkt när jag såg att han inte haltade bestämde jag mig för att gå en promenad. Så att han skulle få sträcka på benen efter boxvilan (vad det gjorde skillnad, om jag inte hade satt han på boxvila hade han säkert varit halt idag igen!!) Evelina följde med och skulle ta lite kort, men det var något med hennes kamera så hon kunnde bara ta typ 5 kort. I alla falll gick vi en liten bit. Han var extremt taggad (undrar hur det går med ridningen imorgon) och på hemvägen kom det en annan häst från ett annat stall som han absolut skulle hänga med till varje pris, haha. Han travade bedvid mig där jag gick, ibland galopperade han ibland gjorde han skänkelvikning och öppnor. Den lilla ponnyn, hehe! Han kan och vill visa det så att han ska få komma hem och gå ut i hagen. Han får mig att skratta i alla situationer! :)

 

Han fick även gå ut i hagen. Fast ensam. Jag vet inte riktigt om jag vill att han ska gå med andra hästar. Han skadar sig ju då. Han klarar sig utmärkt själv och har nästan alltid gått själv, men jag vet inte. Han ska i alla fall få gå ensa ett tag så skadan läker heeelt innan han går och busar med de andra hästarna. Det första han gjorde när han kom ut var att rulla sig, ordentligt, där som det är som mest lera. Haha, han gör allt för matte!

 

/Elin

Hej!

 

När jag kom till stallet gjorde jag "stallet" först sedan tog jag in Nibbe och spolade av hans ben, borstade av dem och kratsade hovar. Inget i hovarna så det kan inte bero på det, han hade inget igår heller. Men han haltade rätt så mycket även i skritten så han får stå på boxvila tills han är bättre. Jag vill INTE ta några risker. Vill göra hältan så kort som möjligt.

 

Tävlingen som jag skulle varit med på, på söndag är såklart inställd. Vilket är jätte tråkigt tycker jag, hade sett fram emot nya erfarenheter och liksom bara få göra mitt bästa. Men en häst är ett djur och det kan hända vad som helst när som helst, det är bara att man accepterar det. Man lär sig att göra de bästa av situationen, tillslut!

 

/Elin

Hej!

Precis såhär var det idag. Jag tid in han, spolade benen kratsade ur hovarna, och precis som jag trodde är han varm. Inte lite varm den här gången, trots att jag spolade benen med KALLT vatten. Han reagerade dessutom genom att ta upp benet när men klämde på det, något som han inte brukar göra annars. Jag kollade honom när been var torra också. Då var TRE ben varma och ett normalt. Vi får hoppats att han bara busat lite för mycket i hagen.

 

Jag blir så fruktansvärt orolig!

Jag vill inte att han ska bli halt varje vecka!

Jag vill träna och tävla!

Jag tycker så synd om honom också!

Jag vill att det ska vara borta i morgon!

Jag klarar inte av någon längre hälta, jag gör det inte!

Jag skulle bli deprimerad!

 

Halloj!

Igår var jag med och kollade på Ida och Pokèmons första hoppträning på läänge. Det tog typ tio minuter att åka dit, så det var inte så långt direkt. Hon red fram i paddocken. Pokèmon såg lite seg ut, ovanligt nog. Men väl inne i ridhuset, och efter lite uppvärmning, var han sig själv igen, fast lite slöare. Ida fick verkligen rida.Jag måste erkänna att även jag var jätte nervös och ville ha allt perfekt. Supersöt var han i alla fall KL-schabrak, luddmartingal, strass-träns, Jhon Whitaker-skydden. Blå-röd-vit stil på hela ekipaget :)

 

Tränaren var grym. Hon tänkte verkligen på ALLT känndes det som. Stor +. Fick Ida att rida mycket noggrannare, tänka på sådant som hon aldrig skulle tänkte på annars. Snygga svängar, STILLA händer, uppsammling innan hinder, och ökningar efteråt, upp med hans näsa. Hon tyckte att han hade lite dåligt självförtroende, men att det snart skulle vara borta om Ida red honom rätt.

 

Efter en ynka träning känndes det som om det var den rätta tränare för dem. De hoppade vattenmatta och allt. Låga hinder så att han vänjer sig. Efter sommaren sa hon att han skulle kunna hoppa ett stort plank som de hade där. Det tror jag på! Efter en ynka täning känns det som om det här kan gå bra på banorna i framtiden för dem.

 

Hej!

Ja, sheman är gjorda för att bli ändrade på! Så idag blir det dressyr. Det blir konditionsträning på...lör...jag får se. Det blir när det bli. Jag tycker det är bra att göra som man känner för, och idag känner jag för dressyr. Då gör jag det.

 

Det ska tränas på program, och att jag ska vara RIKTIGT mjuk i munnen på han. Jag kör utan nosgrimma, då ser jag om han gapar. När han gapar betyder det att jag drar för mycket. Ska träna på att han ska lyssna mycket skänkel och sits. Mycket tempoväxlingar så man får ett bra sug på bettet, han sa vilja gå fram, det är inte jag som ska sitta och sparka. Skritt-galopp-trav-halt-galopp-skritt-trav-galopp...

 

Hej!

Kommer hem och det blåser typ storm ute. Bestämmer mig för att låta han vila av två anledningar.

 

Anledning 1: Det blåser storm! Jag vill inte ha skador på honom innan tävlingen. han koncentrerar sig inte när det blåser, blir bara tittig och kollar på annat.

 

Anledning 2: Jag vill INTE ha en lika seg ponny som förra tälingen. det blir bättre om han få vila idag. Jag vill ha en pigg och taggad ponny. Det är hans bästa sida!

 

Hej!

Idag är det dressyr som gäller.

Ska rida igenom programen inför söndag.

Han ska går hårt idag, så imorgon förtjänar han att få springa av sig i skogen.

Pokèmon har faktiskt första hoppträningen för 2013! Spännande :)

Ikväll (om jag hinner) tänkte jag rita lite bilder på hur jag brukar värma upp också!

 

Det är 99% säkert att Evelina ska följa med på söndag och då blir det förhoppningsvis mer bilder. Har inte en enda känns det som. Så det får bli på snygga grejer istället :)

 

 

 

Hello!

Det blev hoppning idag som jag egentligen inte hade tänkt. Jag var livrädd som vanligt, haha. Men en sak som jag antagligen hade bestämmt mig för i mitt undermedvetna, var att jag skulle slå Evelinas höjdrekord. Men när tjejerna frågade hur högt jag skulle hoppa sa jag bara: "Jag vet inte, 60 kanske." Men när jag väl satt där uppe på världens bästa ponny, och skakade, och hindret bara blev högre och högra tänkte jag: "Varför inte?"

 

Tillbaka till "berättelsen." Jag började med att värma upp lite smått, och galoppera fram honom. Han var lite seg, men han vaknade lite efter ett tag. Jag travade över bommar på ca 20cm som uppstart. Sedan var det dags att börja HOPPA, usch! Jag vet inte riktig vad hindret vi börade låg på. 40-50cm kanske. Han känndes riktigt bra och jag tränade på att han skulle lyssna på sitsen, utan att jag drog med handen. Det funkade perfekt, tyckte jag (Dressyrmupparna tipsade om det och jag tänkte att det måste jag testa.) Hindret blev högre och högre. Jag ville inte tänka på hur högt det var. Stackars Hannah som fick springa och höja hela tiden. Evelina och Hannah sa att hindret låg på 70 men det var 80 eller 75. Tillslut lurade mig till hela 90 cm!!!!

 

Jag fattar det inte, jag har hoppat 90!!!!!!!!! Tackarr igen till ni som hjälpte mig.

 

Hej!

Ja, min bloggning har inte varit bra varken idag eller igår. Trots att jag hade hemstudiedag. Men det blev så sent i stallet, att det bara var att gå hem, duscha och sova. Imorses var det stressigt, så jag han inte med bloggning då heller. Ni får jättegärna komentera om det är något ni vill att vi ska skriva vad vi tycker om.

Jag tror även att frågestunden kommer avslutas till helgen. Så fråga på!

 

Nibbe longerades igår. Tränade på att hålla igång han hela tiden. Hans konditon är sämst, men det ska det bli ändring på! Han blev seg efter ett tag men då hittade jag ett longeringsspö att hålla i. Det räckte att bara hålla i det i några sekunder sedan var han på banan igen. Jag blev riktigt nöjd med honom. Han har nämligen inte gått så bra i longeringen förut, men igår var det verkligen skillnad :)

 

Ska precis, om en stund gå till stallet. Vi får se vad jag ska göra idag...någon gång i vecka ska jag i alla fall hoppa. Usch, jag blir rädd bara jag tänker då det! Men jag ska försöka klå Evelinas och Poppans höjdrekord. Viljan att vara bättre än någon annan slår vad som helst! Finns inget bättre.

 

Om jag hinner ska jag försöka hjälpa Lovisa och hennes ponny Jerry med ett dressyrpass. Det ska bli kul :)

 

 

Hejsan!

Tänkte hissa och dissa igen. Den här gången med JH collection.

 

Börjar med DISSARNA:

 

Hej!

Nu kör jag igång med skoluppgifter.

Börjar med Matteutvärderning :)

 

Hej!

Idag har ju hemstudiedag så bloggen kommer få lite mer uppmärksamhet idag. Jag tänkte börja med att berätta om tävlingen i lördags.

 

Jag hade sen start, vid ca 13:37 var min första. Jag red fram i lite drygt en timme, jag vet riktigt länge. Men min förra foderponny Sangria behövde det. Jag har ju inte hunnit lära känna Nibbe ordentligt med tävlingar, har ju bara startat två små klubbtävlingar. I alla fall var han lite seg i munnen så jag kämpade med att få honom mjuk. Han började bli riktigt seg när vi kom in på collectingring (vet inte riktigt hur det stavas.) Jag fick kämpa och kämpa för att få fram honom. Inne på banan känndes det som om han sov. Jag vill ju få så bra resultat som möjligt och blir stressad. När jag blir stressad glömmer jag av att använda benen så mycket som jag behöver, istället för ben använder jag händerna. Vilket är väldigt fel. Det ser fult ut och han blir seg och bryter av galoppen i höger varv.

 

Jag är inte nöjd med vad jag presterade! Det slutade med 62%. Jag blev rätt så förvånad efteråt. Jag är så besviken på allt med denna tävlingen. Men om man ser til det posetiva är det inte bara resultatpappret som man lär sig av. Utan det är såå många duktiga ryttare där ute. Man lär sig så otroligt mycket bara genom att titta på dem. Man har så mycket med sig hem att öva på och det är nog det som är så roligt, som gör att man längtar till nästa tävling för då lär man sig ännu mer. Jag har väldigt mycket inspiration som jag ska ta med mig och öva på. Till exempel att jag inte ska göra skänkelns jobb med handen!

 

Nästa klass var LA:1. Det var vid 16:56 så han hade fått stå och hö, jag hoppades på att han skulle vara piggare och det var han mycket riktigt. Men han var fortfarande inte pigg. Men han hängde ihop mycket mer. Jag fick driva och driva. Först är det en 10m volt, ökad trav och skänkelvikning. Sedan är det samma åt andra hållet. Jag var 110% säker på att jag hade gjort skänkelvikningen och var påväg mot halten. Men någon skänkelvikning hade jag inte gjort, så jag fick -2 poäng. När det hade hänt kännde jag att jag var värdelös. Men efter ett tag kom jag på att det inte spelade någon roll liksom gjort är gjort.

 

På LA:n fick jag 59%. Våran lagledare Manda tyckte att det var väldigt snålt av domaren. Även om jag red fel och han var extremt seg och jag red uselt kom jag 7:a av 13. Det tycke jag var bra för att vara första gången!

 

Nästa tävling på söndag ska jag tänka på allt som jag gjort fel denna gången. Desutom ska jag försöka släpa med Evelina så hon kan fota lite :)

 

En sak, eller egentligen flera, som jag stör mig otroligt mycket på är när folk tror att en sak inte går. Om de ska göra något med sin häst, och första gången funkar det inte riktigt som de har tänkt sig. De inbillar sig att det inte går. De får ett bakslag och de ger upp direkt. Istället för att tänka: "Okej, då provar vi igen då!" tänker de något i stil med: "Oj, det här funkade inte! Då vet vi det."eller "Han kan inte gå på tygeln, vi har gett upp." Varför? Jag försår inte varför. Jag tycker det är riktigt löjligt! Det KOMMER gå! De som säger såhär har de på något sätt blivit rädda för att det ska kunna hända dem eller hästen något, om den protesterar? Vågar de inte säga till sin häst? Vill de helt enkelt inte riskera att något ska bli fel, och struntar i det som de skulle göra? Orkar de inte med det slit som behövs när man ska fixa problemet?

 

Vi säger att man ska spola av hästen med vattenslangen, hästen protesterar genom att t.ex stegra. Om det hade varit jag som stod där skulle jag hålla i hästen, spola på marken så att den ser att det kommer vatten. Hästen kommer att protestera ett tag men det är bara att hålla kvar och spola försiktigt. Det kommer ALLTID att gå om man är bestämd men ändå försiktig. Man ska inte skrika på hästen när den gör fel, den kommer då bli mer stressad. Allt blir oroligt och det kommer vara svårar att få den lugn, så man kan spola. Det är ju självklart att det aldrig kommer gå om man bara spolar på och hästen ser inget, men känner att den är blöt. Tänk efter skulle du bli rädd om du fick vatten på dig men inte ser vem som spolar på dig? Man får tänka lite på hur man själv skulle reagera. Vi är ju nervösa när vi ska göra saker som vi aldrig har gjort innan, som första gången man ska åka balder. Man står ju och skakar i kön.

 

Jag tänkte dela med mig av några av mina egna exempel på det här. Det får bli Pokèmon. Jag har massor av exempel men jag vet ju inte om de hästägarna vill att jag ska skriva om deras hästar. Ingen som jag känner är såhär, de kämpar på med sina problem :) Men jag har sett andra som jag inte känner som skulle behöva ha hjälp eller i alla fall tänka efter lite. Man vill bara springa fram och hjälpa dem! De förstår ju inte vad de gör för fel och kommer antagligen inte komma på det heller, om de inte får hjälp såklart. Jag tycker faktiskt synd om dem!

 

Men nu till Pokèmon. När vi köpte honom sa de att han inte kunde gå på tygeln. Eller jo, lite i skritten och ibland i traven men inte i galoppen. De hade tydlinen gett upp hoppet om att han skulle gå på tygeln. Detta är ett utmärk exempel på det jag stör mig på. De ger upp alldeles för tidigt. Om de verkligen kämpar, vilket Ida gjorde men att han skulle gå i form. Slet och slet varje ridpass. Så går det ALLTID tillslut, det är något jag VERKLIGEN tror på! Sånt tar tid men man måste vara stark och orka kämpa! Alla klarar det, det är bara en fråga om man är lite lat. När man väl kommer igång är det kul att se den utveckling man och hästen verkligen gör tillsammans! Ett halvår senare vi köpt Pokèmon går han på tygeln varje dag hela tiden i alla gångarter. Det är INTE omöjligt att lyckas! Det tycker jag detta är ett fantastiskt exempel på. Man får mycket insiration av det. Det blir så bra när man är klar och man känner att man har gjort det själv, och att varenda dag av slit är värt det!

 

Just nu är Pokèmon svår att borsta på huvudet. Eftersom han har fått stötar av borsten. Det är lita konstigt men jag tror att det är såhär: Den som tagit av han ett fleecetäcke (oftast Ida) har blivt elektrisk. När hon sedan ska borsta har borsten också blivit elektrisk och han fått en stöt. Detta har antagligen upprepats några gånger och han har fått ont, blivt rädd för det och nu är han beredd på att få en stöt när han blir borstad på huvudet. Han brukar gå runt och rygga, ibland även stegra. Men det är bara att kämpa på, vara bestämd men väldigt försiktig ändå. Han är lite bättre men det är mycket kvar. (Nibbe och jag har inte kommit till några sådanna problem...än, haha. Det är därför jag inte skrev något om han.)

 

Till er som har sånna här problem vill jag säga: Att ni ska kämpa på, för om ni gör det kommer ni stå med en underbar häst om ett tag. Var inte rädda för bakslag. Det händer alltid när man börjar ta itu med problem. Ni får ALDRIG ge upp. Om ni gör det är risken stor att problemet kommer vara ännu svårare att lösa för ev. nästa ägare. Var bestämd men ändå väldigt försiktig. Tänk hur du skulle reagera med hästarnas ögon. Ni klarar det! Men jag tycker att ni ska prata med någon som kan först!

/Elin

Hej!

Nu ska jag gå till stallet och fixa grejerna och vara med Nibben. Måste vara hemma vid 11 så vi kan åka till farmor. Det kommer antagligen lite updatering om tävlingen senare ikväll. Om jag inte orkar det kommer det imorgon för då har jag hemstudiedag och mer tid för bloggning. Snart kommer ett tidsinställt om...eller det får ni se då :)

 

Jag känner mig riktigt förkyld. Jag var ju ute från 7:30 till 19:30 igår så det är kanske inte så konstigt. Hade tänkt att jogga nu på morgonen (jag vet det inte likt mig men jag tänker börja med det) men jag har huvudvärk så det får bli imorgon.

 

/Elin

Hej!

Jag tänkte förvarna er om att min bloggning kommer vara usel imorgon. Jag ska nämligen vara hos min farmor på kalas.

Vi ses på måndag igen!

 

Hej!

Kikar bara in här innan jag lägger mig. Som jag skrev förut var det riktigt geggit i paddocken, så det fick bli en tur i samhället med Lovisa och hennes ponny Jerry. Nibbe var taggad idag också. Det tycker jag är kul för imorgon ska han vara på topp! Hemvägen går alltid dubbelt så snabbt som ditvägen. Han länger på stegen så mycket och det blir jätteguppigt. Men han skötte sig bra idag, det var faktiskt första gången som han och Jerry blev ridna ut på tillsammans. 

 

Imorgon blir det inte en så tidig start som vi trodde. Min första start är vid ca 13:37. Jag som stressade så och fixade honom i raketfart. Jag flätade och spolade ben, borstade och tvättade mule och ögon, putsade träns och stövlar och sadel, borstade skydd och putsade dem lite, packade extra hö tills imorgon och massa annat. Ja, jag gjorde en hel del grejer och ändå var jag hema senast 21:30! Det är nog rekordtid tror jag.

 

I helgen kommer det komma upp ett inlägg som snälla Mathilda i stallet tipsade mig om. Vi pratade medans jag flätade och kom fram till jag det är en grej som jag stör mig väldigt mycket på, och som jag väldigt ofta stöter på. Mer säger jag inte, haha. Ni får se vad det är senast på tisdag. Men jag tror det kommer imorgon eller på söndag.

 

 

Hej!

Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska göra nu när det är så blött i paddocken. Men det får nog bli ett pass där ändå. Eller kanske inte. Kanske ett dressyrpass ute i skogen. Fast där är det så geggit och halt. Så det lutar nog mot att det blir paddocken, trots allt. En gegig häst på tävling imrgo :)! Jag behöver rida igenom programet ett par gånger så att det sitter tills imorgon.

 

Jag ska alldeles strax träna lite på LB. För jag har faktiskt glömmt av det lite, och man vill ju inte komma till en tävling och inte komma ihåg programet. Även om det bara är en förklass är det ju pinsammt att få avdrag för en felridning, som är helt onödig när man har all tid i varlden på sig att öva.

 

Efter program pluggningen blir det stallet som gäller. Jag kommer antagligen få träffa Evelina. Det känns som det var typ en vecka sedan. Senast vi sågs var i tisdags. Poppan har ju medryttare på onsdagar och torsdagar. S det ska bli kul att träffas igen.

 

På stallshemat står det väldigt mycket idag. Det ska ridas, fixas grejer, fläta man och svans, tvättas hovar och ben, fixa hö till låånga tävlinsgdan imorgon, packa, putsa, kolla startlistan, fixa nummerlappen, tvätta Nibbes ögon, lacka hovarna m.m. Ja, det är mycket som ska hinnas med! Kommer vara helt slut efter idag. Vi har desutom haft skoljogg så jag lär ju ha träningsvärk imorgon, usch! Jag ska sova så fort jag kommer hem, så at jag är på topp imorgon :)

 

Till grästorp ska vi Nibelungen Star och jag. Första "riktiga" starten tillsammans! Önska mig lycka till :)